Jäder under medeltiden:
donationer - kloster - tvister
i 1300- och 1400-talets Sverige

Jäder i Arboga socken

In nomine patris et filii et spiritus sancti Amen. Anno domini. MCCCXXIX
 
Byn Jäder nämns med säkerhet för första gången i ett testamente daterat den 13 maj 1329 i Sundby (nuvarande Sofielund i Forssa socken) i Södermanland. Birger Röriksson pantsätter sin kvarn i Jäder för att kunna fullgöra de löften om gåvor han ställt ut i sitt testamente. Dokumentet är skrivet på latin och Jäder skrivs molendium meum jaddærh. juxta arbughæ. vilket betyder min kvarn i Jäder vid Arboga. Förutom Birger undertecknar 9 personer hans testamente. Först i raden av sigill är biskopen Styrbjörn i Strängnäs och abboten Henrik i Julita. Nästa gång Jäder nämns är i ett testamente den 8 september 1340 av Birgers syster, Margareta Röriksdotter. Hon skänker 13 örtugland i Jäder i Arboga socken och ett örtugland i Konungsö i Västermo socken till Julita kloster i Södermanland. Dokumentet är skrivet på latin och Jäder skrivs in villa iædher parochia arbugha. Testamentet är utfärdat i Vårfruberga kloster på Fogdön i Södermanland och 6 personer förutom Margareta har undertecknat testamentet med sina sigill.

Birger Rörikssons hustru, Ramfrid Bengtsdotter testamenterar 1358 kvarnen i Jäder till Julita kloster. Detta testamente är också skrivet på latin och kvarnen i Jäder skrivs molendium meum in Jedhir parochie Arboghæ, dvs. min kvarn i Jäder i Arboga socken. Förutom Ramfrid undertecknar åtta personer testamentet med sina sigill. Ett år senare när Ramfrid bekräftar sitt testamente nämns kvarnen i Jäder för första gången i ett dokument på svenska och skrivs då Jædhursquærn.

Jäders fors

År 1361 ger Peter Bonde Tordsson i själagåva för sina föräldrar ett 1/2 markland i Jäder till Julita kloster. Av dokumentet framgår att han tidigare gett lika mycket land till samma kloster. År 1377 slutligen pantsätter Ulf Jonsson all sin egendom i Jäder i Arboga socken till Julita kloster.

Julita kloster blir genom gåvor och pant en betydande markägare i Jäder och får dessutom en kvarn i gåva. Jäder blir en av Julitas huvudgårdar, en rättare har sitt säte där med ansvar för förvaltningen av flera närliggande gårdar. Vid sidan om klostrets jordinnehav fanns förmodligen även mindre gårdar med fria skattebönder i byn Jäder. Julitas egendomar i Jäder är strategiskt belägna mellan egendomar i Närke norr om Hjälmaren och egendomar i Västerrekarne i Södermanland väster om Torshälla. Julita ägde också tomter i staden Arboga under 1400-talet. Under 1400-talet ökar betydelsen av järnhanteringen i Bergslagen och Jäder är beläget längs med järnets transportvägar mot Mälaren. Gustav Vasa drar i samband med reformationen in Julitas egendomar till staten.

Nästa avsnitt

© Jäders Bruks herrgård HB 2004

Jäders Bruks herrgård
Jäders Bruks herrgård

Markland och örtugland var storleksmått för ägande av jordegendom. Det var dock inget ytmått i modern mening, utan baserade sig på den avkastning jorden gav. Enheten varierade därför med jordens beskaffenhet och det lokala klimatet. Ett markland motsvarar idag ungefär 12 hektar. Det gick 8 öresland eller 24 örtugland på ett markland. En självägande bonde hade under medeltiden i genomsnitt ett 1/2 markland åker.

Du kan själv läsa dokumenten som nämns i texten i Svenskt Diplomatarium som finns på Riksarkivets hemsida.
Sök t. ex. brevnr 3617 för Jäders första skriftliga omnämnande. Direkt till söksidan.

Vi har listat alla dokument som berör Jäder under 1300-talet på denna sida.