Första gången Jäder i Arboga socken omnämns är 1329 då Birger Röriksson lämnar sin kvarn i Jäder i pant för sitt testamentes fullgörande. Hans syster Margareta donerar 1340 delar av området till Julita kloster. 1358 skänker Birgers hustru, fru Ramfrid Bengtsdotter den kvarn som då låg vid forsarna till Julita. Ytterligare två donationer till Julita kloster görs av släktingar. När klostrets egendomar dras in till kronan av Gustaf Vasa bildas en kungsgård i Arboga. Där anlades ett stuteri, sedan flyttat till Kungsör och sedermera till Strömsholm. Gustaf Vasa anlägger år 1551 ett vapenfaktori, Arboga faktori, på Jäder, för att få till stånd en inhemsk vapentillverkning och minska det utländska beroendet.
Vid Arboga faktori smids vapen och rustningar, bland annat till hovet, exempelvis Erik XIV:s paradrustning. Under 1600-talet övergår man mer och mer till civil produktion och från mitten av århundradet upphör vapenproduktionen helt. Jäders bruk får sitt uppsving 1639, då Hans Krusbart tar över som faktor. Därmed upphör bruket att vara ett kronobruk. Från Krusbart övergår bruket till hans måg, Peter Schaeij, som var gift med Eva Krusbart, och därefter till hans son Wilhelm. Wilhelm Schaeijs dotter, Anna Maria, tar med sin man Jacob Neuman sedan över bruket. Anna Marias och Jacobs son, Wilhelm, efterträder föräldrarna, och adlas sedermera Mannerstråle.
© Jäders Bruks herrgård HB
732 96 Arboga
e-post
